Intresset för matematik, fysik och miljö fick Emilie Knutsson att läsa till meteorolog på universitetet. Att arbeta för ett större sammanhang fick henne att söka jobb hos Försvarsmakten.

Egentligen hade Emilie Knutsson tänkt röra sig mer åt naturgeografin när hon skulle söka till universitetet, men hon kände sig inte redo att släppa fysiken. Därför föll valet på meteorologutbildningen. Efter sin examen sökte hon en del jobb, men det var inget av jobben som kändes särskilt spännande, innan hon hittade rollen som försvarsmeteorolog i Försvarsmakten.

– Det var många tester som skulle göras och det militära var egentligen inte planen från början, men jobbet lät spännande så jag bestämde mig för att söka, säger Emilie som i dag är försvarsmeteorolog.

Testerna de sökande ställs inför är för att kontrollera officerslämplighet, ledarskapsförmåga, stresstålighet och simultanförmåga. Därefter genomgår de sökande dessutom flygmedicinska tester, eftersom det ingår väderflygningar i jobbet. Emilie klarade alla tester och antogs för vidare utbildning i Försvarsmaktens regi.

– Utöver min civila universitetsexamen är jag nu även utbildad officer. Först genomgick jag en grundutbildning, som motsvarar värnplikt, och sedan läste jag ett år på officersprogrammet. Det är en utbildning som kallas SOFU, särskild officersutbildning, för de som har en civil examen, säger Emilie som har graden Kapten.

Emilie är i dag stationerad på METOCC, Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum, i Enköping. Därifrån förbereder hon dagligen väderkartor och prognoser för svenska trupper i Sverige och utlandet.

– Det som skiljer vårt arbete från civila meteorologer är att våra prognoser är anpassade efter mottagaren och dennes behov. Vi tittar inte bara på vindar och nederbörd, utan gör även prognoser för till exempel turbulens, isbildning i moln, ledskikt och rymdväder. Därefter levererar vi prognoser till de som bestämmer i varje nivå, från högre beslutsfattare ner till pilot, säger Emilie och utvecklar:
– Här i Enköping arbetar vi för hela Försvarsmakten, till förband på marken, till sjöss, under vattenytan och i luften. Vid dåligt väder får vi fler frågor och har mer att göra och det är då vi måste vara stresståliga och ha bra simultankapacitet.

Att vara försvarsmeteorolog är stundom krävande och det innebär ett stort eget ansvar, men Emilie har aldrig ångrat att hon tog en examen till.

– Jag gillar att arbetet är så omväxlande och att jag aldrig slutar att lära mig. Ibland får vi följa med ut på övningar och göra våra prognoser därifrån. Då samverkar vi med andra beslutsfattare om hur vädret kommer att påverka den kommande operationen, och drar slutsatser kring hur ett uppdrag kan lösas på det mest effektiva sättet. Då är man verkligen nära verksamheten och ser vilken skillnad en bra prognos kan göra och hur vårt arbete bidrar till Sveriges säkerhet. Man känner verkligen att man är en del av något större, avslutar Emilie.